17 okt. 2011

One of those days


Denna dag började med att jag vaknade innan väckarklockan, vilket kan betyda två saker:
1) man är stressad över något
2) man är faktiskt utvilad.

För min del betydde det att jag stressade över en projekt som jag håller på med jobbet och där jag inte riktigt känner att jag har koll. Morgonen fortsatte sen med att jag hällde müsli i kaffet. Irriterrande, men ingen kris. Kände mig därefter stolt eftersom jag komihåg att packa träningsväskan för träning med sjukgymnasten. Gick till bussen, som kom med en gång och en superglad busschaufför öppnade dörren. Kände mig effektiv på jobbet eftersom jag visste att jag snart skulle iväg. Börjar göra mig iordning för att gå och inser att väskan står kvar innanför dörren hemma. Ska jag ställa in sjukgymnasten och dra ut på allt ännulängre eller gör jag mitt bästa för att på en halvtimme köpa nya kläder och ta mig till träningen? Jag valde det senare, vilket resulterade i att jag fick småspringa i dåliga skor och ja, smärtan som varit borta ett bra tag kom nu tillbaka. Så här sitter jag med nytejpade knän och försöker skratta åt alltihop.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar